Fråga :
Jag har alltid undrat, varför många vegetarianer vill ha och gärna köper eller lagar till kött-och korvliknande saker, särskilt till jul. Varför måste de äta sånt som både smakar och ser ut som skinka, köttbullar, biffar och charkprodukter i alla varianter, när de inte vill äta kött ?
Är dessa ofta, industritillverkade halvfabrikat verkligen nyttigare än kött ?
Svar:
Det finns många olika skäl till dessa anrättningar och anledningarna kan sannolikt ha mycket att göra med varför man är vegetarian. Jag ger här några aspekter på denna företeelse.
1) Bland yngre personer främst, finns det många som är vegetarianer eller vegetarianer av etiska skäl. Många är djurrättsaktivister, men det finns också tolkningar av Bibeln eller en egen inre önskan om att man inte döda eller bruka våld för att leva. Man vill inte medverka till eller låta andra varelser lida för att få mat. Många ungdomar, men även äldre, vill ofta ha snabb och bekväm mat , som inte är för krånglig att tillreda. Här brukar de animalieliknande halvfabrikaten komma in i mathållningen.
2) En alltmer växande skara vill av resursmässiga skäl inte stödja animalieproduktion av olika slag, vilka kräver stora landarealer, mycket vattenåtgång och ger enorma utsläpp av metangas och andra växthusgaser, som påskyndar uppvärmningen av vår jord. Vanligtvis har man vuxit upp på en animaliebaserad kost och gillar de smaker och former som finns i en traditionell mathållning. Man kanske försöker hålla en medveten resurssnål mathållning och undviker halvfabrikat och färdigmat, men gillar anrättningar, som färser och biffliknande anrättningar baserade på naturliga råvaror.
3) Det finns en stor grupp som upplever att de mår bättre av att äta någon form av vegetabilisk kost, jämfört med blandad kost. De kanske mer eller mindre känner sig tvingade till att hålla en vegetabilisk mathållning av något slag för att inte bli dåliga igen om de varit sjuka tidigare. Därmed inte sagt att de vill avstå från de smaker och former som de är vana vid i den tidigare mathållningen. De kanske saknar de rätter och den konsistens som de fått genom den tidigare mathållningen. Många har svårt att planera måltider som gör dem mätta och nöjda. Andra har svårt att göra den vegetabiliska maten lika god som den vanliga maten de ätit tidigare. Här kommer då köttersättningarna in kanske mycket av känslomässiga och smakmässiga skäl.
4) Somliga, däribland äldre vegetarianer har svårt att klara av att äta bönor och andra torkade baljväxter med tanke på sin matsmältning och känner att deras magar lättare klarar av att ta hand om halvfabrikat av sojaprotein eller andra produkter som quorn.
5) Många barn och tonåringar som växer upp i vegetariska/veganska hem upplever det jobbigt att avvika på utflykter eller i skolan, när det ska grillas korv. De vill inte vara alltför annorlunda och brukar också gilla de vegetabiliska korvarna. Då kan man kalla de vegetariska korvarna för ”psykologiska korvar.”
6) Ibland eller ofta har någon förälder/matlagare bråttom och behöver snabbt få fram något proteininnehållande och mättande på bordet och då tar man till de hel-eller halvfabrikat som finns i kyl eller frys hemma eller av butikens sortiment. Likaså kan en värd på en bjudning tycka att det är bekvämt att bjuda sin vegetariske/veganske gäst på något av dessa halvfabrikat, tex quornfilet eller sojaspett vid grillfesten. Alternativet är att den vegetarian-gäst, som inte vill vara till besvär tar med sig något av dessa halvfabrikat hemifrån. Skälen till köttersättningarna kan här ses som rent praktiska.
7) Det är mycket vanligt att man har flera olika anledningar samtidigt till att vilja ha de anrättningar som din fråga gäller. Ofta brukar skälen till dessa öka i antal, ju längre man varit vegetarian, varför det inte går att säga att en vegetarian eller vegan är si eller så i sin mathållning.
Din andra fråga om hälso-och näringsaspekterna på dessa köttliknande produkter beror ju en del på vad man jämför med.
Gör vi en jämförele mellan en sk köttersättning baserad på sojaprotein och rent nötkött eller nötfärs kan man konstatera att den förstnämnda oftast har lägre fett och ingen kolesterolhalt, och en något lägre eller nästan samma mängd protein. Däremot är mineralhalten betydligt lägre rent generellt i sojaprodukten, varför man som vegetarian måste tänka på att. få mineraler som bla järn och zink från andra saker. Jämför vi sojaprodukten med falukorv blir det däremot inte så stora skillnader, då blandade charkvaror oftast är så utblandade med fyllnadsämnen och varierande mängd fett.
Väljer man att i den vegetariska/veganska mathållningen att utgå från naturliga råvaror och laga till ” biffar” eller vegetter med huvudsakligen någon baljväxt och en rotfrukt som tex linser, rödbetor och bovetemjöl får man en bra proteinnivå och gott om mineraler. Det finns i handeln olika varianter av ”Falafel” dvs kikärtsbollar med enbart kikärter, sesamfrön, persilja, kryddor och olja till olika ”fuskvarianter”med skorpmjöl och andra utfyllnadsämnen i. Det gäller därför att vara vaksam och måste läsa på varje deklaration även för det som kallas Falafel.
Vissa köttersättningsprodukter är hårt processade i industrin, som tex sojaproteinkoncentrat och quorn, vilka näringsmässigt inte kan jämföras med kött förutom att de innehåller protein och en del zink i quorn. Sådana produkter bör inte utgöra stommen i en näringsriktig vegetabilisk kost utan kan räknas som tillfällighetsmat.
Sen beror det hela ju på hur vi tillagar produkten, hur mycket fett vi använder och vad vi äter till. Det är därmed hela måltidens sammansättning som blir avgörande. Använder man halvfabrikat och färdigmat är det speciellt viktigt att man alltid har gott om färska grönsaker eller sallad och nytillredda rotsaker och andra naturliga komponenter i måltiden.
Man får verkligen se upp bland utbudet av vegetariska färdigrätter, liksom i charkprodukterna. Mängden utfyllnadsämnen som potatismjöl och stärkelse, skorpmjöl och veteprotein (=gluten) kan bli så hög att näringsvärdet och därmed proteinhalten och kvaliteten på proteinet samt mineralerna blir extremt låg i de vegetabiliska halvfabrikaten. Om sådana produkter bara äts med sås och potatis blir det inte en bra måltid som ger det man behöver. I sådana fall kan jag påstå att de vegetariska köttersättningarna inte blir näringsmässigt jämförbara med en köttfärsprodukt, varför det gäller att läsa noga på förpackningarnas deklarationer och rata varor med mycket utfyllnadsämnen.
Många vegetarianer är kost och hälsomedvetna och brukar se till att måltiderna är hyfsat välkomponerade även när halvfabrikat eller färdigmat ingår. I en sk husmanskostmåltid kan det ofta bli falukorv och makaroner som utgör stommen i en måltid, förutom kanske ett glas mjölk och en knäckebrödssmörgås, vilket inte ger tilltäckligt med vitaminer och fibrer.
Här av framgår att man oftast inte kan säga att, ett livsmedel eller bara är bra eller värdelöst. Sammanhanget blir återigen det avgörande.
